Kreativitet i skolan

Kreativitet handlar om associationer och idéer. Detta är något som barn i allmänhet är duktiga på. Men tar dagens skola barnens kreativitet till vara?

Genom att vara kreativ visar man på möjligheterna i tillvaron. En banan kan bli en pistol, men man kan också bli en superhjälte om man sätter på sig en slängkappa. Slängkappan kan vara en kjol eller ett gammalt lakan. Fantasin är en viktig beståndsdel i kreativiteten.

Kreativitet är viktigt inte bara för konstnärlighet, utan även för entreprenörskap och produktutveckling. Allt fler röster höjs för att entreprenörskap ska ingå i den svenska skolans läroplan. Hur det än blir med den saken borde de flesta vara överens om att skolan bör stimulera barns kreativitet. Barn har nämligen en naturlig drift att utveckla sin kreativitet genom lekar av olika slag. Dessa lekar utgår från alternativa möjligheter: ”tänk om det var så att…” Detta är inte kreativitet i den bemärkelse att man skapar något som ingen har kommit på förut, däremot skapar barnen något som är helt nytt för dem. Det är inte alls ovanligt att barnen skapar hemliga världar under flera år.

Styrning av kreativiteten

Många lärare upplever att de är bra på att uppmuntra spontan kreativitet i klassrummet, men sämre på att under organiserade former stimulera elevernas kreativitet. När det handlar om skapande verksamhet, exempelvis julpyssel, blir aktiviteten oftast väldigt styrd. En viss typ av juldekoration ska tillverkas på ett visst sätt. Det finns sällan eller aldrig tillfällen för att julpyssla helt fritt. Många elever tycker att de själva borde ges större möjligheter att välja arbetsmetoder i skolan, och att de borde få ta ett större eget ansvar.

Det finns också en annan sida av barns kreativitet, som Eva Hoff har påvisat med sin forskning. Enligt henne kan kreativa barn skapa låtsaskompisar, som på olika sätt hjälper dem i vardagen. Men dessa barn har sämre självkänsla, och upplever sig som mer ensamma än de jämnåriga som inte har låtsaskompisar.